Igår var det begravning.
Hade jag haft ett val hade jag gärna sluppit. Men jag vet att jag måste.
Camilla kunde ju inte välja. Hon ville ha mig där, så jag var där och något jobbigare kan jag inte tänka mig.
Nog för att man varit på några begravningar men aldrig för ett barn.
Jag hoppas att ingen mer behöver vara med om det. Inte nog med begravningen i kapellet, hon skulle gravsättas också.
Det vill jag inte ens beskriva.
Stackars, stackars Camilla! Jag önskar jag kunde göra något för dig.