Gott nytt år!

Jag ser ljuset

Idag är jag ok igen tack och lov. Det var en tuff magsjuka må jag säga och jag önskar ingen annan samma öde. Fy fasen.

Igår var jag så hungrig så jag trodde jag skulle dö men vågade ändå inte äta. På kvällen hämtade H pizza så jag beställde en calzone. Jag öppnade locket på pizzan och åt innehållet, det tog inte lång tid. Tänkte mig att jag skulle ta en liten tugga i taget men nej, hungern tog över, guuuu så goooott! Sen låg jag halva natten och väntade på kaskaderna som borde följa, men de kom inte.
Idag är jag också väldigt hungrig men det finns inget passande hemma och jag orkar definitivt inte klä på mig och gå ut. Jag byter sängen mot badkaret en stund och hoppas att maken löser matbiten. Haha, det löser sig sa hon som.....

Nåväl, det ser ut att bli ett nyår på benen och det är kul. Vad hittar ni på för skoj?
Vi har inte planerat något än och jag inser nu att sånt borde vara klart. Men jag oooorkar inte!!

Min dröm är att någon vänlig själ ställer en låda skaldjur utanför dörren, eller kanske en rykande het oxfilé provencale. Eller både och:))

Fast jag klagar inte. Proviva är gott. Jättegott.

Gott nytt år alla nära och kära, sköt om er!

Julen

Ok, här kommer en uppdatering om julen. Vi for iväg i söndags till mamma och Göran i Falun och där var Malin, Björn och Ludde. Det var så mysigt där med massor med snö och fint inne med gran och allt. Inga julklappar hade vi sagt, jojo, det var det ingen som höll. Det var fullt under granen! Tyvärr var jag inte så kry så jag firade julen i sängen eller soffan men det var skönt att vara där. Syrran hade ont i halsen så vi vilade tillsammans med Sascha. På juldagen åkte vi hem igen.
Jag ligger fortfarande och kommer nog stanna här ett tag till.

Känsliga läsare avslutar nu.

Först började det med hård mage, det jag fick i mig söndag till tisdag stannade kvar. Inget ville ut. Så det ojade jag mig lite om då rå... I onsdags vände det så nu stannar ingenting. Ingenting!!! Det sprutar ur ur mig, både uppe och nere, och har så gjort sen in onsdags. Och nu är jag så hungrig men törs inte äta något med risk för följderna. Jag är så ynklig!

Det är faktiskt riktigt synd om mig!

Grattis Mona

Idag fyller min svärmor 68 år. Igår var vi bjudna på kalas med smarrig smörgåstårta och kaffe med citrontårta.

Nu ses vi inte för än efter jul så det var extra trevligt att träffas. Mona fick en julblomma och ett litet paket. Vad det innehöll ska jag berätta senare...

Mona, jag önskar dig många friska år till. Flytten är klar och du kan slappna av, för ett tag, sen är det dags för nya äventyr igen. Jag är så glad att få dela det med er.

Grattis på din dag kära Mona, tack för att du finns!

Slutspurt inför doppardan

Ojojoj vilken vecka. Ännu en galen vecka. Är alla veckor så, lika hetsiga? Ja, det verkar inte bättre;)

Tänker inte rabbla upp allt som hänt mer än att den avslutades med ett härligt julfika på jobbet och jag fick vara tomte och dela ut massor med julklappar. Alla har jobbat stenhårt ända in i sista minuten så vi förtjänar verkligen lite ledigt nu.
En extra julkram skickar jag till kära Camilla och Annika på jobbet som behöver det just nu. Hoppas ni får en fin jul trots allt.

Igår firade vi kära svärmor Monas födelsedag med smörgåstårta och överraskning. Mycket trevligt!

Idag har vi haft soffläge hela dagen med undantag för paketinslagning och lite tvätt inför resan. I morgon bär det av till Falun med hela familjen inklusive katt och Niclas.

Jag önskar er alla en riktigt fin jul!
Kram:))

Julen är här

Har ni pyntat hemma? Det har vi inte riktigt hunnit med men några stjärnor i fönstren och två skäggiga tomtar har hittat ur kartongen.

Vi såg det här underbara pyntet i skyltfönstret på butiken mittemot domtrappkällaren. Kolla in dojorna!
Runt 400kr st om jag inte minns fel. Men hur söta är de inte?!
Och visst blir man glad av dem!

Måndag

Idag var ingen bra dag. Jag har varit sur som ättika, snarstucken och helt utan stubin. Foten värker och fingret likaså. Hoppas verkligen det blir bättre i morgon, för mina kollegors skull. Annars går jag hem. Tar tidig semester eller nåt för jag passar bäst under täcket.

Nu ska vi sova och vakna upp glada och muntra till en härlig tisdag;) Sov gott!

Bjuder på ett blårött lite krokigt finger att drömma om.

Vilken vecka

I måndags fortsatte vårt bröllopsfirande. Först åkte vi till kyrkan men där var redan stängt. Vi for hem igen till glögg och tända ljus. Vi hade en otroligt mysig helg och en fantastisk bröllopsdag. Den kunde faktiskt inte blivit bättre;) Nu längtar vi till nästa år så vi får fira igen.

Vi fick så fina blommor av syster med familj. Stort tack Malin, jättefina är de!

I tisdags for vi med Cornelis till veterinären. Fruktansvärt jobbigt.
Sascha är rikitgt olycklig, särskillt på nätterna. Hon börjar med att jama några gånger och låter lite ensam, som att hon ropar på honom men det ökar snart till riktiga avgrundsvrål. Hon tar i från magen och det låter som att hon ska dö. Det här gör hon gärna mellan klockan 04 och ja, tills vi går upp. Stackars skruttan, hoppas det går över. Någon som vet om katter kan bli deprimerade?

I onsdags var det fullt ös på jobbet med massor av beställningar och förberedelser inför julbordet. Vi drog iväg till polisen för att göra nya pass. Det var inte så smart att ta passfoto dagen efter ens lilla hjärta gått bort. Jag såg ut som ett ras, helt förstörd och blev rädd när jag såg min egen bild. Hualigen! Tur att det bara är giltigt i fem år och mestadels ligger i en låda på kontoret.
Stackars passkontrollant säger jag bara. Vi åker till värmen och solen i januari om ni missat det. Ska bli toppen!

I torsdags hade vi julbord. Jag drabbades av en fruktansvärd smärta i hälen, sk hälsporre. Kunde inte gå över huvudtaget och det är inte ok på ett julbord. Då springer man, hela dagen. Fy fasen vad ont det gör. Jag fick istället försöka halta mig fram eller trippa på tårna för att komma nån vart. Det gick. Jag avslutade dagen med att klämma tre fingrar i en dörr. AAAAAAJJJJJJJ! De blev blå. Jag stoppade handen i en påse med snö men det var inget att göra åt, de var kaputt. Fick tillbaka känslen i dem på kvällen och kunde röra fingrarna så inget brutet tack och lov. Pekfingret är numera grönblått. De två andra är nästan återställda. Lite ömma bara. Det går bra nu.
Halta hem till mannen som fick klämma och massera lite på hälen.

Fredag, kan fortfarande inte gå och har jävligt ont i fingrarna. Möte hela dagen som gick åt pipan pga av taskigt internet och ett usb-minne som pajjade. Inte så lyckad dag kan man tycka. Kunde inte göra någonting utan datorn, det är lite skrämmande. Men inte blev de ledsna för att de fick sluta tidigare en fredag. Jag gav dem en varsin fin julbukett också så de pep iväg utan att bråka.

På kvällen drog vi iväg på julkoncert med Lisa och Harmony Heights. Det var en lite annorlunda koncert då en dam någon rad framför oss fick en stroke. Kören märkte inget och sjöng på så glatt och där satt vi och visste inte om hon var död eller levande. Ambulansen kom och hämtade henne och vi andra fortsatte njuta av showen. Absurt. Men de var ju så himla bra, precis som de brukar. Snön föll mjukt utanför fönstret och det var en härlig stämning.

Efteråt gick vi på restaurang och drack lite vin, jag, Lisa, Erika och Ulla. Det var verkligen efterlängtat och vi passade på att njuta av vinet och av att äntligen få ses igen. Jag älskar mina vänner!

Lördag, fortfarande halt och krokfingrig, filmtime i soffan, levande ljus, pizza, mer film och mer mys. Så vart det plötsligt söndag...

Idag ska vi ut på promenad, kanske upp till gränby. Städdags är det också tydligen. Jag sitter i sängen med en stor kaffe och jag hör hur mannen far omkring med dammsugaren utanför. Kunde inte ha det bättre.



Hoppas ni får en fin söndag mina vänner, ut i snön med er:)

Glad tredje advent!

Cornelis Brasse Blinkers

Så kom den dagen jag inte velat tänka på men som jag ändå vetat har närmat sig.

I lördags upptäckte jag att Kurtans baktassar var väldigt svullna, nästan dubbelt så stora som framtassarna. Så i måndags ringde jag veterinären och igår fick vi komma dit. Det visade sig att hans lilla hjärta var väldigt svagt och det gjorde hans cirkulation så dålig så att vätskan samlades i tassarna och inte pumpades runt. Det kallas ödem.

Min lilla skrutt-Kurt var så snäll och nyfiken och vi var säkra på att komma hem igen. Men så blev det inte. Veterinären sa att det visst gick att medicinera men att han kanske inte skulle bli bra ändå eller troligen inte klara behandlingen. Hon tyckte det var onödigt för Kurt och bara att dra ut på det ofrånkomliga. Så vi fick bestämma. Vilket svårt beslut att fatta, samtidigt som det inte fanns något annat att göra än att låta honom somna där och då.

Hon gav honom en lugnande spruta, tände några ljus och släckte ner i rummet, så fick vi vara tillsammans i lugn och ro en stund. Jag bar honom i famnen och klappade honom på magen som han älskar och han var så snäll. Sen kom hon in igen och gav honom den sista sprutan så han somnade in. Det var så fint och lugnt och han hade ju faktiskt aldrig ont eller led på något vis. Det var det bästa för min älsklig men bedrövligt jobbigt för mig. Kurtan var mitt hjärta. Min lilla bebis.

Vi träffades första gången julen 1994, han var 6 veckor gammal. Hans pappa var elak mot honom så han fick stryk och hade nästan inget hår på huvudet. Jag valde honom för att det var så synd om stackaren och ingen annan skulle välja honom för han var så skruttig. Jag kunde bara inte lämna den lilla parveln.
Han följde med hem :)

Alla mina katter har, fantasilöst nog, hetat Tusse genom åren så det var mitt förslag även för denna katt. Men Peter vägrade, katten måste ha ett konstnärligt eller coolt namn! Jag föreslog Brasse, eftersom jag så gärna ville ha en lillebror med samma namn (när jag var 3) men aldrig fick.
Tillslut enades vi om Cornelis, efter Wreeswijk (eller kanske Freeesvik)
och Brasse i andra namn.
Varje dag när jag kom hem satt den lilla taniga katten i hallen och väntade på mig. När jag klev in blinkade han låååånsamt med båda ögonen, varje dag, som en hälsning. På det viset fick han sitt namn Blinkers. Cornelis Brasse Blinkers.

Den egensinniga katten har varit min vän i snart 20 år, han har sovit på min arm nästan varje natt. Lite sur skulle väl de flesta säga och jag håller med, han var grinig, men inte mot mig. Han älskade att sitta på en bricka som Henrik fick bära runt på, högt upp, så satt han där och såg ut som en kung. Han älskade att sitta uppe på garderober eller bokhyllor också, det var något med Kurt och höga höjder. Han ville dricka vatten ur handfatet och åt sin mat med med tassen, en bit i taget. Han var galen i kaffe, brieost, choklad, oliver och ostbågar. Och han pratade, han kunde hålla på i evigheter, så länge vi svarade.

Nu är det tomt här hemma och Sascha är lite fundersam. Vart är han? När kommer han?
Jag har förklarat men jag tror inte hon fattar, eller så bryr hon sig inte. Äntligen lite lugn och ro efter 18 år med surkarten, tänker hon. Fast jag vet att hon tycker om honom, innerst inne.

Jag kan skriva hur mycket som helst om honom men det räcker nog för nu. Ni förstår att jag är ledsen och sörjer en livskamrat. Det kommer säkert mer framöver men varför inte? Det är ju Kurtans blogg trots allt.

Sov gott lilla vän, vi kommer sakna dig!

Bomullsbröllop 10 December 2012

Vi har så många roliga bilder och filmer från festen, här kommer några. Minns och njut!

Långt ifrån alla kom med på bild här, men vi har massor av roliga och fina minnen av er alla som var med för ett år sen. Tack alla vänner som hjälpte oss att fixa allt från tältresning till dukning och nattstäd och tack alla vänner som firade oss och tack familjen!

Lyxweekend

Vi har haft en helt fantastisk helg jag och min man;)

Det började med en härlig långfrukost på sängen.
Sen tittade vi på alla bilder och filmer från bröllopet och grät en skvätt, det var så vackert att se alla tal och höra sångerna igen.
Vid tre fick vi checka in på Gillet och där tog vi ett glas vin och hängde i hotellbaren.

Sedan bar det av till Hambergs för den efterlängtade middagen. Skaldjursplateau och champagne! Oj oj oj vad vi njöt. Vi drack kaffe och avec där innan vi tog en promenad i kylan upp till Villa Anna.

Där åt vi ostbricka med marmelad på rödbeta och lakrits, tryffelhonung och till det ett galet gott derssertvin (eg. destillat)som heter Macvin.

På villa Anna mös vi några timmar innan vi återvände till hotellet för att krypa ner i den stora sköna sängen.
I morse vaknade vi redan kl 7 och fortsatte vårat mysande. En lång hotellfrukost följt av avkopplande relax. Vi var själva där, hur mysigt är inte det?!

Grattis på Bröllopsdagen älskling

Idag ska vi fira ett år som äkta makar, egentligen är det på måndag men vi tjyvstartar. Vi firar dagen på hotell minsann, med spa.
Självklart blir det ingen högtidsdag utan skaldjur så en plateau på Hambergs unnar vi oss också.


Nu drar vi! Tjohoooo:))

Hoppsan

Så här kan det gå när man har några minuter över....

Man köper sig en födelsedagspresent helt enkelt :)

Vit jul

Alla barn har rätt till en vit jul säger man på www.vitjul.se
Nu verkar inte det bli något problem men annars, vem skulle lösa det liksom?

Är inte barnen lite väl bortskämda nu för tiden?

Skämt å sido. Jag har skrivit under på att bara dricka alkohol under 2,5% under julen. För barnens skull.
Kändes inte som ett problem. Det kryllar ju inte av barn runt oss direkt, haha.
Och då gäller inte det inte.

På stationen delar iogt nto ut kaffe och uppmärksammar detta, jag tycker det är jättebra!

Jag önskar att inga barn behöver fara illa i jul.

Obskyr restaurang och Astrid

Idag hade vi julavslutning för oss regionchefer. Vi blev först utbildade i franska viner i Wasahofs vinkällare. Det var intressant och gott.

Efter det skulle vi äta Malaysiskt julbord (?) på en obskyr restaurant, stod det i inbjudan. Det visade sig vara just Restaurang Malaysia på luntmakargatan som omnämnts i White Guide många år i rad. Så vi fick riktigt god mat, mycket skaldjur som jag gillar en underbar Välgångssallad med bl.a. manet och ingefära. En enorm tigerräka med nyonyasås (?), vansinnigt gott men såg inte mycket ut för världen, pilgrimsmusslor, kycklingspett med jordnötssås, oxfilé Redang, ankbröst, dumplings och sist men inte minst glass. och kaffe.

Mätt och belåten!


Och Astrid då? Jo, Wasahof ligger i det hus Astrid Lindgren bodde i på Dalagatan. Så idag har jag tittat ut över vasaparken och på alla barn som åkte skridskor på isbanan i lyktornas sken medan snön föll. Förstår att hon fick inspiration att skriva om det i Mio min Mio (tror jag det var). Härligt!

God morgon

Hur känns -18c? Sådär måste jag säga, men det är vackert.

Bilbesiktning

Jaha, dags att besiktas skrutten för första gången.
Gissa om jag blev förvånad när jag fick ombesiktning pga ett fel på lampan som det vart nedslag på redan förra gången.

Firman jag köpte den av har alltså inte fixat felet innan de sålde bilen. Fräckt.

Har just bytt bromsarna och servat den för många tusen och nu detta? Inte nog med det så måste jag byta batteriet också så att hon ska starta på morgnarna.

Såg just 40-års resan flyga sin kos...

Bye bye!