Inte var det särskilt farligt heller! Det jobbigaste var helt klart tiden innan.
De två veckor jag har vetat om det har ångesten byggts upp, dag för dag. Dagen innan på fastande mage var inte heller min kopp te. Lavemanget i går kväll gav det jag förväntade mig men dosen jag tog i morse var värst. Tänk er att ta lavemang för att sen sitta i en bil i en timme och knipa. Den ångesten var störst av alla!! Jag stoppade byxorna fulla med bindor och packade extrabyxor i Sveas väska, till mig! Väl framme i Enköping visade det sig att jag inte skulle få lugnande, som jag sett fram emot i två veckor! Nej, det går inte när man ammar. Så upp på britsen och slappna av....
Det gick hur bra som helst. Snubbigt, jobbigt, äckligt osv men det gjorde väldigt lite ont. Inget att gnälla om alls.
Hur många har sett sina tarmar inifrån? Det har jag:)) Tjocktarmen var rosa, mjuk och ganska vacker. Tunntarmen såg bedrövlig ut med sitt tarmludd, riktigt läbbig. Blindtarmen är pytteliten;)
Det var faktiskt lite kul i slutänden och ja, läkaren var snygg, för sin ålder;)
De släckte ner i rummet och visade en skum men intressant film på tv'n (skulle kunna vara några scener från Aliens;) jag låg bekvämt men fick inga popcorn. Någon bökade i baken och det var väl det som skiljde dagen från en helt vanlig soffkväll;) Haha!
Typ så gick det till....
Min belöning då? Jo, jag sa ju att jag bara skulle äta en semla i år men jag ändrade det till två. Efter det här är jag värd vad som helst!
Vi drog direkt till Sibylla i Enköping och jag åt tills jag storknade (vilket gick väldigt fort) sen körde jag raka vägen hem till kvantum och skickade in H efter semlor, sen gasade jag hem. Semlorna ställde jag på bordet och somnade. Jag sov i tre timmar!
Det tog lite på krafterna trots allt men nu är det över. Och semlan väntar:)
Igår:
Idag:
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar